Resebrev

Grenada 2003-09-14

Borta bra men hemma bäst?!

Den höga syrerika luften slog emot oss när vi klev ut i den svenska natten från flygplatsen. Mormor, som hämtade oss, hade redan fått en massa hårda kramar och i bilen pladdrade vi i munnen på varandra
- Kolla, skrek Lucas plötsligt… Jag såg en älgskylt! Det finns inte hemma!! Då insåg vi att "hemma" för honom var inte längre Sverige och Lidköping utan båten.

Trots att resan hade tagit lång tid, med bl. a. 9 timmars lång väntetid i London, och alla var omåttligt trötta så satt barnen med tindrande (julaftons-) ögon vid mormors köksbord mitt i natten och drack efterlängtad iskall svensk mjölk. Det tog inte lång tid förrän bordet var totalt plundrat på kantarellsmörgåsar, laxrullar, nybakad tosca och svenskt kaffe. Att sedan få krypa ner i en säng som stod helt still med nytvättade rena lakan var som himmelriket självt! Inte behövde vi springa upp och stänga luckor för regnbyarna heller utan sov helt ostört ända till 11-tiden dagen därpå.

Sällan har vi sett barnen så lyckliga som när de började ringa runt till kompisarna och bestämma tid för träff. Känslan gjorde nästan lite ont eftersom denna lycka också visade vad de saknade och hur mycket..
Nåja, så intalade vi oss att denna lycka hade ju heller inte funnits om vi inte hade varit borta ett tag… i alla fall inte på DET sättet.
Deras lycka över den svenska maten var heller inte att ta fel på.
Lucas kom vid ett tillfälle indundrande, hungrig som en varg, och sprang fram till det dukade matbordet. Storögd tittade han ner på maten och ropade:
- Falukorv och makaroner!!! Vilken FESTMAT!!

Vi hade bestämt oss för att inte falla tillbaka i stressen utan ta allt med måtta och stort lugn men.. efter 3 dagar så var planeringspappret på bordet och tider uppsatta både här och där. Till sist blev det till och med så att inte allt fick plats… Ju fler dagar som passerade ju snabbare blev flåset. Det gick helt enkelt inte att undvika.

Men.. inte en dag utan att vi hade det mycket trevligt. Vi njöt i den nästan onormalt sköna svenska sommaren, träffade en massa trevligt folk och plundrade många fler matbord än mormors!!

Barnen var nästan som bortblåsta i hela 4 veckor och det kändes som om vi alla kramade ut minsta lilla minut.
Givetvis passade vi också på att skaffa diverse båtartiklar. På något sätt så tar det aldrig slut, det där man behöver till båten.
En hel väska fyllde vi med SVENSK mat och GODIS för efter den här tiden insåg vi att det var just DET vi saknade mest.

Mycket snabbare än vi trott kom dagen för farväl. Det fanns inget att göra bara acceptera att det var fruktansvärt jobbigt.

Nu är vi "hemma" igen och glada att vi haft 4 trevliga veckor som blir ett uppskattat minne framöver.

SMILLA gnm Helén

PS. Tyvärr var inte kameran någon prioritet vid Sverige-besöket… Synd.. tycker vi nu.. Det hade blivit många fler glada miner här annars!

Klicka på bilderna för att se dem större!